Våra tankar är barn av vårt tankesinnes inre förmåga
Hur mycket av din tid använder du till eftertanke och medveten reflektion? Tid då du ser tillbaka på ditt liv och jämför hur det var med hur det är nu. Stunder då du funderar över hur eller varför det blev som det blev. "Genom att skåda frukten känner du trädet." Genom att reflektera studerar du naturen. I det här fallet studerar du den inre "naturen". När vi ser och upptäcker att mönster framkommer lär vi oss uppfatta naturliga processer. Därigenom kan vi finna orsaker till varför frukten ser ut som den gör. Tanken eller frukten ser ut som den gör därför att vi tänker som vi gör. Det har att göra med det sätt vi tänker. I våra tankemönster hittar vi förklaringen till varför slutprodukten blir vad den blir. Det leder inte någonstans till att bli upprörd över själva slutprodukten eller frukten och mena att den borde vara annorlunda än den är. Den beror på processen eller hur vi använder oss av den förmåga som vi har, vilken frukt vi får.
Så om vår tankeförmåga ger oss märkliga frukter eller osköna slutprodukter behöver vi fundera över hur vi egentligen använder vår förmåga istället för att banna det som förmågan producerar. Tankarna är endast barn av vårt tankesinnes förmåga. En förmåga som vi kan träna eller lära oss att använda på ett bättre sätt.
Om vi försöker se tänkandets förmåga eller själva tankeprocessen som ett sinne. Vi kan ta hörsel-, smak- eller luktsinne för enkelheten skull. Vid ett närmare betraktande så kan vi uppleva att vi uppfattar t ex ljud som något vi hör eller som vi kan erfara som hörselförnimmelser med våra hörselorgan. Men här pågår också en process i vår hjärna som gör att vi faktiskt kan omvandla ljudfrekvenser till begripliga ljud. På samma sätt fungerar vårt smak- och luktsinne. Dofter och smaker uppfattas av våra doft- och smakorgan men processen i hjärnan gör dem begripliga för oss. Att jordgubbar smakar gott är lätt att uppfatta. Men sällan funderar vi över den bakomliggande komplicerade process som krävs för att upplevelsen av ljuvliga smaker skall nå fram till oss. Varje tanke vi har beror på en bakomliggande process. Om vi negligerar själva tänkandet eller den förmåga som skapar tankarna och bara stirrar oss blinda på en tanke i taget blir vi lätt förvirrade. Likaså om vi blandar ihop själva tänkandet med de tankar vi har. Men om vi separera de båda och studerar dem som två skillda saker blir det lite begripligare.
Vem eller vad är det som tänker?
Så vem eller vad är det som tänker egentligen? Med ett esoteriskt synsätt så består vi av ett andligt väsen som har en erfarenhet i en fysisk form eller kropp. Det som formar vårt väsen är en bit av hologrammet livskraft eller den energi som upprätthåller atomernas vibrationer, den kraft som håller planeterna i sina omloppsbanor eller den kosmiska medvetenheten eller det gudomliga i "allt som är", om du så vill. Tankeprocessen fungerar på grund av att denna livskraft finns. Vårt grundläggande väsen är medveten och är kommen ur den oändliga medvetenheten. Så enligt detta synsätt så är det på grund av det som vi kan tänka. Vår fysiska hjärna finns för att vi är ett sådant väsen inte tvärtom. Tankeförmågan kan förbättras och förfinas av mera inre medvetenhet. Våra medvetanden har olika grad av medvetenhet och är en del av det oändliga hologrammet utan början eller slut, universums kosmiska medvetenhet. Stort? Ja mycket, och svårfångat. Det svindlar när vi försöker gripa det med vår mänskliga tänkande förmåga. Många fastnar ofta här i tanken och tror att bara för att vi inte kan greppa det med vår tanke så finns det inte eller så kan det inte existera.
Vi kan bestämma oss för att använda oss av vår förmåga och träna oss så att vi kan öka graden av vår egen medvetenhet eller välja att inte göra det. Men var och en av oss har möjligheten att öppna upp oss för mer medvetenhet. Vi har alla den förmågan inom oss. När vi blir medvetna om vår egen medvetenhet vaknar något inom oss till liv. När vi lär oss hantera förmågan att börja tänka mer medvetet inser vi att vi tidigare inte varit fullt vakna. Vi har mera gått på "autopiloten". Vi har levt med ett omedvetet "tänkande", vilket somliga menar inte kan kallas för att tänka utan att det mera är ett stadium där vi bara har ett "upptaget" sinne. Man kan dock se det som att medvetenheten finns där men i en mycket liten grad. "Mycket liten" utgår här från jämförelsen när vi är oändligt mycket mer medvetna på ett naturligt självklart sätt i vår vardag.
Vår föreställningsförmåga och fantasi
Det är som att försöka få tag i en hal ål att få grepp om begripligheten när det gäller tänkandet. Det blir lätt som en hägring i öknen. Vi tror att vi ser och att vi nu förstår och vet, men vid närmare betraktelse glider det undan och vi upptäcker att det inte alls är som vi har trott. Tänkandets processer består av ett oändligt antal oräkneliga facetter som kan tolkas som angreppspunkter. Det spelar mindre roll var vi befinner oss när vi påbörjar vårt sökande inåt. Det som är avgörande är vad vi siktar in oss på, vilket resultat vi försöker nå. För att studera vår tänkande förmåga som vi har kan vi börja att studera tänkandets frukter, vilket är våra tankar. När vi studerar tankarna inser vi snart att vi behöver distans till det vi studerar. Det går inte att få ordning på eller se mönster i något när vi står precis mitt i.
Ett av tänkandets verktyg är föreställningsförmågan. Den handlar om förmågan att uppfatta något inom oss på ett sätt som liknar den fysiska materiella verkligheten. Man skulle kunna mena att man förflyttar verkligheten till tankevärlden. Ett annat verktyg är vår fantasi. Den hjälper oss att själva framskapa saker som ännu inte finns, men som skulle kunna manifesteras till verkliga ting. Med detta skulle man kunna mena att man i tankevärlden skapar något man kan förflytta till verkligheten. Dessa två verktyg som flitigt används av vår egen tankeförmåga bör lyftas fram mera som grunden till all vår kreativa förmåga. När vi staplar kunskap som vi lär oss utantill behövs inte dessa verktyg. Men de kan förvisso tas fram för att underlätta inlärandet av utantill läxor. Hur vi använder vår kreativa sida kan inte läras in genom att lära sig någonting utantill. Eftersom vi även här använder oss av en process, en kreativ eller en skapande process.
Vi skapar vårt jag av våra egna tankar
Vad är det som tänker? Det är nästan övermaga kaxigt att påstå att man har ett täckande svar på det. Men enligt ett synsätt som grundar sig i österländsk religiös filosofi så finns det inte någonstans inom oss ett statiskt "jag". Vi är en del av allt som finns och ingår i "allt som är", i den universella helheten. "Allt som är" är medvetande. Vi existerar i detta medvetande och vi har det inom oss. Det finns överallt och existerar universiellt, det är oändligt och gränslöst detta kosmiska medvetande. Den del av medvetandet som finns inom oss uttrycker sig i varje ny stund när så behövs i en slags ögonblickets "jaghet" som formas utefter vår egen inre mall. Man kan se det som en slags mönsterform där något formbart pressas igenom just när det så finns behov. När inget sådan behov finns, existerar inget "jag". Allt eftersom mallen utvecklas och förändras ögonblick för ögonblick och under åren som går så uttrycks vår "jaghet" i varje nytt nu alltid i enlighet med den senaste förändringen som skett, i en alltid lika rykande färsk och aktuell upplaga. Vårt gränslösa medvetande behöver någonstans att utgå ifrån eller en förankringspunkt som kan bilda ett centrum eller ett nav. Vi behöver en mental punkt att förhålla oss till. Där våra erfarenheter kan samlas och utgå ifrån. Hur skall vi annars veta var vi är eller var vi skall befinna oss när vi sätter oss själva i förhållande till andra, oss själva och världen? Hur skall det annars kunna finnas något som står i förhållande till ett du eller något annat överhuvudtaget. Vårt "jags mönstermall" skapas av de tankar vi har om oss själva. Vi föds inte med ett färdigt "jag" vi skapar det genom att ständigt forma och påverka den mall som vårt medvetande tar sin form och uttryck av.
Den yttersta konsekvensen av detta är att vi med våra egna tankar skapar bilden av den som vi uppfattar oss själva vara. Svaret på varför vi är som vi är finns i vår egen inre tankevärld. Vårt tänkande skapar bilden vi har av oss själva. Vi tänker fram oss själva eller åtminstone den inre bilden som vi har av oss själva.
Följ gärna med >>
------------------
<< Till Föregående sida
<< Till Startsidan
|